Fan vad jag behöver en kram. En omfamning helt utan sexuell laddning. Helst av en man. En storvuxen man; på gränsen till teddy. Eller ja, det kanske var att dra det hela ett varv för långt. Men en man, kanske med rött hår och röda hängslen och skägg, med litet mage och säckiga brallor.
Men någon sådan man ska jag inte träffa idag. Först imorgon. Då ska jag be honom krama mig. Men kanske är jag inte på kramhumör då. Kanske kölden lämnat mig då.
Jag längtar hem. Min lägenhet är också en omfamning. En 56 kvm stor nördig omfamning.
Alkohol var inte lösningen för mig igår.
Jag försökte krama min katt innan jag släppte ut honom, men han spjärnade emot den jäveln.
Sedan var det nära att jag sjönk ihop i en pöl som Amélie på köksgolvet.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar