Kontrollbehov

Att flyga över Östersjön kan för de flesta kanske inte verka vara en så stor grej. Folk sätter sig och flyger tvärs över planeten som om det inte vore märkvärdigare än att kliva på fyran nere vid Skanstull. För mig, som flög utomlands för första gången så sent som i fjol, är det dock litet spännande. Mina flygresor:

1) Födelseland - Sverige. Jag var fyra månader, så jag minns ingenting av den här resan.
2) Stockholm - Skellefteå (tur och retur). Jag var 27 år gammal och fick i uppdrag att hålla seminarium om intranät för en grupp riktigt, riktigt gamla människor. Resan tog 85 minuter och var mycket spännande.
3) Stockholm - Lissabon (tur och retur). Jag var 31 år gammal och skulle på bonusresa med jobbet. Resan tog 4 timmar. Det kändes underligt att färdas så långt under en så kort tid, och att stiga ur planet i ett helt annat klimat. Jag är van vid att spendera fem dagar i en bil för att komma så pass långt.

Vi är bilåkare i vår familj. Om vi ska till franska rivieran, ja, då kör vi helt enkelt dit. Om vi ska till England, ja, då kör vi helt enkelt över de norska fjällen och tar därefter en färja för att komma dit. Således har jag aldrig varit längre söderut än till Italiens klack. Det handlar främst om kontrollbehov från en familjemedlems sida.

Jag har också kontrollbehov när jag reser. Jag har kollat hur långt det är mellan flygplatsen i Helsingfors och konferenslokalen (18 km) och hur lång tid det beräknas att köra dit (28 minuter). Alla vägbeskrivningar och bokningsnummer är utskrivna och klara. Jag har 100 euros i fickan till taxi. Nu kör vi!