Redaktören ringer. Jag får klump i magen och tror att hon ska be om de saker jag lovade henne för ett par veckor sedan. Men istället vill hon skicka iväg mig på jobb. Täcka en mässa om informationsteknik. Min underläpp börjar darra. Tänk att få dra iväg med bilen, parkera utanför en mässhall, visa pressbiljett och smyga in. Träffa fotografen och ge honom direktiv. Prata med initiativtagare och utställare. Snutfika i någon monter med en svettig säljartyp från Uddevalla vars svar är ömsom undflyende, ömsom överentusiastiska. Skala profiltryckskarameller under ljusramper. Undersöka nya produkter och skriva upp eller ner dem. Gå hem. Sätta ihop tvåtusen ord. Ringa fotografen om bilder. Korra hela skiten. Skicka iväg till Redaktören. Få beröm och skicka faktura. Som förr i tiden.
Men jag var tvungen att tacka nej. Jag har ju en miljard finska banners som ska göras.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
1 kommentar:
näää, stackars moster! fo reals! jag hade velat se dig snutfika med den där uddevallanissen. jag ser det för mitt inre öga. det är mycket likt scenen vi målade upp av jens riksmöte med pressbyrån.
Skicka en kommentar