Det finns inget som gör mig så glad som ett nyöppnat steakhouse. Jag inbillar mig alltid att jag sa bli stammis, så pass mycket stammis att servitriserna ropar mitt namn när jag stiger innanför dörren. Men så går man dit ett par gånger och servitriserna har döda ögon och är artiga på det där kliniska viset, och så inser man att man just betalat närmare 300 spänn för en bit kött och litet potatis och så vänder det sig i magen och så slutar man gå dit.
Men nu har de smällt upp ett nytt steakhouse i Kicki’s lokaler på Kungsgatan, ett tuppfjät från mitt kontor. Jag står med snålvattnet rinnande från mungiporna och läser menyn. Alla möjliga sorters djur läggs på grillen, inte bara ko och gris – grillade pilgrimsmusslor, minsann!
Jag är redo att göra ett nytt försök. Jag ska bli du och bror med hela personalstyrkan. Vem är med mig? TG? Beardo? Nu gör vi det.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
3 kommentarer:
Ett, två, tre: uppställning!
Tid och plats, oh köttätande broder, så kör vi. Den här veckan är tung, men nästa finns alla möjligheter.
Jag vill! Om man får majskolv till.
Julia, du är ju naturligtvis välkommen om inte färden från NKPG är för betyngande!
Skicka en kommentar