Save me from my sickness and tell me why are you like this

Djävulens största trick var att övertyga världen att han inte existerade.

Många känner igen det citatet från Bryan Singers The Usual Suspects. Verbal Kint använder liknelsen för att beskriva den mytomspunne Keyser Söze, som man aldrig är riktigt säker på överhuvudtaget finns eller inte. Den är en bra liknelse i den här situationen. Däremot är det nog inte lika många som använder den här liknelsen bokstavligen.

För några år sedan slog jag mina påsar ihop men en tjej som till det yttre påminde väldigt mycket om Katee Sackhoff, tjejen som spelade Starbuck i Battlestar Galactica. Trots att jag då inte visste vem Katee Sackhoff var vid den tidpunkten var det en tjusning. Hon var slängd i käften, stöddig och rolig, vilket tilltalade mig. Jag hade dessutom just gått igenom en grej med en tjej som pågått i över ett år, men som inte ledde till något annat än att jag beslutade mig för att jag inte ville ligga med henne, och var i behov av bekräftelse och kvinnligt sällskap.

Det började bra. Av olika anledningar gav jag henne skjuts från Göteborg till Stockholm, en resa som till mångt och mycket påminde om den scen i When Harry Met Sally där huvudpersonerna kör från Chicago till New York. Jag var fortfarande tillräckligt ung för att tro på meet-cutes, något som jag gjorde ända till i fjol, då jag hade min senaste och förhoppningsvis sista meet-cute (numera tror jag att meet-cute snarare borde betitlas "meet-crazy"). Vi pratade om musik, film, böcker. Fördelen (eller nackdelen, för den delen) med att konsumera så mycket populärkultur som jag gör är att man alltid hittar några gemensamma nämnare – i det här fallet var det främst The Cure och Depeche Mode (hon hade också fler K’s Choice-skivor än vad jag trodde var möjligt).

Hon nämnde i förbifarten att hon var troende, vilket jag tyckte var litet intressant; jag känner inte så många kristna, så jag kände att det kunde bli en intressant utmaning.

Under de kommande månaderna umgicks vi konstant. I veckorna bodde jag hos henne, på veckosluten bodde hon hos mig. Det var inte sunt. Mina vänner, som alla ställde sig oförstående till min fascination vid henne, undrade huruvida jag gått i exil; om det skulle vara såhär nu.

Det hela imploderade på nyårsafton, som vi tänkt tillbringa i lugn och ro hos mig på Söder. Hon ringde mig när jag stod i Systemkön, grät och sade att hon träffat en snubbe och så var det inte mer med den saken. Min nyårsafton tillbringades med en geek-kompis framför Xboxen. Jag söp ner mig och lagade en kalkon och kände mig jävligt eländig.

Att jag ändå studsade tillbaka från det här relativt snabbt berodde främst på att vi hade olika motiv till varför vi umgicks. Jag var kär i henne, medan hon försökte frälsa mig.

1) Vid ett minnesvärt tillfälle, då jag satt full som en kastrull i hennes miljonprojektslägenhet, sade hon att jag skulle kunna lära mig gå om jag bara accepterade Jesus Kristus som min personliga frälsare. Jag försökte litet halvhjärtat, men det funkade inte.
2) När vi en gång fastnade i en hiss i två timmar pratade hon om alla demoner som hade mig i sitt grepp, och att hon ville befria mig från dem.
3) Hon trodde att hon var utsänd av Gud för att frälsa stackars vilsna själar, ungefär som The Blues Brothers.
4) En gång låste vi in oss på handikapptoaletten på en krog och grälade i tre timmar om Gud, Guds roll i hennes liv, och Den sammes roll i mitt. Det var ett gräl som omöjligt kunde leda någon annanstans än till slutet.

Jag kanske hade upplevt allt det här frälsandet som mer traumatiskt om hon var den första som försökte introducera Jesus i mitt liv, men jag hade redan hunnit leva som funktionshindrad i ett kvartssekel och sprungit på många nötter som slängt Bibeln på mig.

Idag satt jag och sågade mig igenom en lunchbiff på en steakhousesylta nära kontoret då jag fick ett SMS från henne. Det har varit total radiotystnad från henne i typ två och ett halvt år, då jag sist sprang in i henne i affären - det vill säga en tystnad lång nog för att ana bakomliggande motiv när den bröts. Ett par SMS-växlingar senare hade mina misstankar bekräftats. Hon är nyskild och eländig och ville gå på Morrisseykonserten med mig.

Jag är inte sådär jättesugen på det, verkligen. Å andra sidan är jag litet uttråkad. Watch this space.