JAG: Du, har du tänkt på att det här är förmodligen det tjugosjunde året i rad som vi firar din födelsedag.
VD: Jo. Säkert fler, fast vi inte minns det.
JAG: Man väntar sig att din morsa ska ringa på dörren med en pannkakstårta i famnen.
MA: Hon bor ju bara nerför backen, kan hon inte göra det?
VD: Hon är på landet.
JAG: Jag vill leka non-stop-leken och kolla på Disneyfilmer på åttamillimetersprojektor. Kommer din farsa hit och riggar den eller?
VD: Han är också på landet.
JAG: Det här kalaset suger. När är det fiskdamm?
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
1 kommentar:
Minnen. Flimrig film projicerad på ett lakan i min farfars källare. Barndom i en lägenhet i ett gult tegelhus, med öppen spis i vardagsrummet.
Huset står kvar, och jag ler fortfarande när jag åker förbi där. Min farfars hus står också kvar, men jag har inte sett det på många år. Det har byggts om, så jag misstänker att själen som en gång fanns där är sedan länge fördriven. Farfar finns kvar. 97 år gammal. Han filmar fortfarande. Men video.
Skicka en kommentar