NP ringer när jag ligger med ansiktet neråt i sängen med ett spjut genom magen. Det är inte läge att prata i telefon. Klockan är åtta på morgonen och den enda anledningen till att jag är vaken är att jag måste ringa till administrative chefen och sjukanmäla mig. Det går inte att gå till jobbet med ett spjut genom magen.
Eller, snarare så tror jag det var benfragment. Kvällen innan, efter att varit på IKEA med SL och därefter handlat mat, är klockan halv nio när jag äntligen får sätta mig ner och trycka i mig mat – revbensspjäll är ett dåligt val. Jag är så hungrig att jag tror jag tuggar i mig litet av benen där jag sitter i mörkret och blänger på Zodiac med kommentarsspåret på. Man ska inte äta i mörker. Jag äter även chips och en näve Rollokolor. Fan ta er, IKEA, med era prisvärda möbler och blodsockerhöjande lågprisgodis i anslutning till kassorna!
NP vill fika dagen därpå, och jag tror mig kunna bli frisk till dess. Jag menar, hur lång tid tar det för benfragment att lösas upp/lämna kroppen? Jag ringer mig sjuk och ligger sedan och stirrar upp i taket och föreställer mig hur lång tid det kommer ta innan folk börjar förstå att jag är död. Vilka kommer på begravningen? Kommer LA minnas att de måste spela ”Thrasher” med Neil Young? Och det gör så ont. Jag vet inte om jag somnar eller svimmar av smärtan, men när jag vaknar är klockan fyra på eftermiddagen, och det gör inte ont längre. Jag blir så glad att detta utspelar sig via SMS senare på kvällen:
NP: Ska vi fika efter jobbet imorgon eller?
S: Jag ska köpa nya rullstolshandskar, vi kan ses i PUB-huset kvart över fem
NP: Var vill du fika?
S: Kan vi inte gå och äta middag istället? Fika är så onyttigt. Kanske litet fisk? Jag har ont i magen, så fisk är bra.
NP: JAAAA!!! Middag! Slå på stort?
S: JAA! Wasahof?
NP: Ja! Bokar du imorgon?
S: Jag bokar!
Jag lär mig verkligen ingenting. I ena stunden har man ett spjut genom magen, i den andra sitter man och trånar efter en halv hummer och ett gäng räkor. Åh. Meny 1. Och vin! Massor av vitt, porlande vin!
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar