Antingen har jag blivit luttrad, eller så var Bob Dylan bra ikväll. Han var vid god vigör och vickade litet med höfterna och svängde med handen. Bara en sådan sak. Och så sjöng han bra. Mamma sade; "det är för att han inte är full ikväll", och det kan hon ju ha rätt i.
Å andra sidan kan ingen dag bli riktigt dålig när man från perrongen ser Sigge Eklund sitta nersjunken i ett tunnelbanesäte på tåg mot Hagsätra på morgonkvisten. Sigge Eklund är en rasande stilig man och en begåvad författare, och jag saknar hans blogg så. Hans riktiga. Inte den han har på Aftonbladet. Men nu är det snartuppåt, bortåt och utåt för Sigge, och bloggen är för evigt borta. Där den tidigare låg gapar bara ett loginfält hånfullt.
Har även hunnit med ett möte på byrån med projektledare om ny kund. Jag kände mig för en stund överrumplad och nedslagen av den stundande arbetsbördan, men tänkte sedan på allt roligt - kunden släpper en av de mest emotsedda produkterna i sin bransch i höst, och jävlarimig vilket hullabaloo det kommer bli. Och jag ska fan tigga till mig den gratis. Kom hit och kör co-op med mig, MS, SL eller någon annan som känner sig manad.
Nu: Nytt avsnitt av House och en rejäl whiskypinne.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar