Liksom en miljard andra människor sitter jag i soffan med skämskudden tryckt mot bröstet runt sexsnåret (CET) och ser på hur Barack Obama blir insvuren som USA:s 44:e (egentligen 43:e) president. När som helst kommer det gå åt helvete, tänker jag. Någon kommer fucka upp, i direktsändning, inför hela världen. Jag kommer inte fixa det. Skämskudden är stor, brun och manchesterklädd, och passade perfekt över ansiktet. I princip är jag redo för vad som helst.
Yo-Yo Ma är på plats. Så även Dick Cheney, till dagen iförd en ondskefull svart hatt. Bara slängkappan och den tunna mustaschen fattas.
Efter att en överentusiastisk Joe Biden är klar, stiger så småningom Obama upp, med handen redan höjd. Gamle gode Chief Justice John G. Roberts harklar sig. Och sedan kör de igång.
ROBERTS: Are you prepared to take the oath, Senator?
OBAMA: I am.
So far so good. Mitt grepp kring skämskudden hårdnar.
ROBERTS: I, Barack Hussein Obama…
OBAMA: I, Barack…
ROBERTS: … do solemnly swear…
Aaaargh! Nu kom det! Han var för ivrig!
OBAMA: I, Barack Hussein Obama, do solemnly swear…
ROBERTS: … that I will execute the office of president to the United States faithfully…
OBAMA: … that I will execute…
Tvekan! Nej! Roberts fuckade upp ordföljden! Dude, what the fuck! Obama ser ut att försöka hålla sig för skratt.
ROBERTS: … faithfully the office of president of the United States…
OBAMA: … the office of president of the United States faithfully…
Nnnnneeeejjj! Kudden trycks över ansiktet, och jag famlar efter fjärrkontrollen. Men jag tar mig samman, det är snart över.
ROBERTS: … and will to the best of my ability…
OBAMA: … and will to the best of my ability…
ROBERTS: … preserve, protect and defend the Constitution of the United States.
OBAMA: … preserve, protect and defend the Constitution of the United States.
ROBERTS: So help you God?
OBAMA: So help me God.
ROBERTS: Congratulations, Mr. President.
Jag släpper kudden och drar en lättnadens suck. Nu kan det väl inte gå åt helvete något?
Paret Obama följer paret Bush till helikoptern som ska föra dem till flygplatsen till747:an, som i sin tur ska föra dem ut ur våra liv för evigt. Det hela avlöper väl. Halvt om halvt förväntar jag mig att Bush ska kuta tillbaka upp för trapporna och häkta fast sig vid en pelare, men det händer aldrig. Han vinkar litet innan han kliver in i helikoptern. Han ser litet ledsen ut, men biter ihop.
Men någon timme sedan kollapsar senatorerna Robert Byrd och Ted Kennedy i snabb följd under installationslunchen. Det hela är annars en till synes trevlig tillställning. Wolf Blitzer ser bekymrad ut i studion, och reportern på plats – en kvinna som ser ut som Ellen Greene i Little Shop Of Horrors – försöker samla sig och beskriva vad som hänt. Ted Kennedy fördes ut på något en bårliknande mackapär, berättar hon. Ordet hon använder är ”contraption”, som är ett ord som används för att beskriva en ofta onödigt komplicerad maskin. Tänk Rube Goldberg eller Wallace. Det kanske inte räckte med bår. Vi fick aldrig se Kennedy föras ut, vilket kanske var lika bra det, eftersom han tydligen fortfarande befann sig mitt i ett anfall.
När paret Obama kliver ut på trapporna tillsammans med paret Biden ser de faktiskt litet molokna ut. Det blev smolk i glädjebägaren, och det känns faktiskt litet jobbigt. Men sedan går det bra. Paret Obama lämnar till och med limousinen två gånger under färden till Vita Huset. Jag blir så nervös att jag är tvungen att gå ut i sovrummet och stå och kika vid dörrposten. Men inget händer. Secret Service, militären och polisen har allt under kontroll. Just då är den där limousinen förmodligen den säkraste platsen på jorden.
När jag stänger av CNN för att krypa till kojs står hela familjen Obama i ett glashus som man uppfört på norra gräsmattan och tittar på paraden. Det enda jobbiga som händer är att en av medlemmarna i Jesse White Tumbling Team ser ut att göra sig illa när han landar dåligt efter en frivolt.
På TV3 visar man Independence Day. Jag kollar litet. President Bill Pullman står och gapar något om att de inte tänker gå in tyst i nattens tid, och alldeles bredvid står en redneck med ett maskingevär. Men vafan! Tänk på säkerhetsrisken! Jag kan köpa att de besegrar utomjordingarna genom att laddda upp ett Apple-virus i deras moderskepp, men att presidenten kan stå och hojta utan bevakning på ett flak – never!
onsdag 21 januari 2009
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
2 kommentarer:
jag är med dig ang. skämskudde och officiella (ofta allvarsamma) händelser. riktigt dålig stämning. fast fint. fast tryckt. fast fint. fint skrivet.
Skämskudden är viktig. Jag har skämshänder.
Skicka en kommentar