Hey, when you dream... Are you still Joey?

När vi fortfarande var young turks kunde jag och LA träffas över ett par tetror Castillo de Gredos (vi var fattiga studenter), falafel och broccoligratäng. Jag äter fortfarande falafel och broccoligratäng ganska ofta, och idag var en särskilt lämplig dag för detta.

I alla fall. Du behöver tre knippen (huvuden? buketter?) broccoli. Du gör en bechamelsås på mjölk, smör och mjöl och river ner 2 dl riven parmesan. Du kryddar såsen med chili, vitlök, timjan, och smakar av med salt och litet peppar. Skär broccolin i lagom stora bitar och gegga ner alltsammans - sås och grönsak - i en ugnsfast form. Tänk på att en gratäng av detta slag gör sig bäst i en djupare form. In med skiten i ugnen på 225 grader.

Jag brukar köra färdiga falaflar, som steks på i olivolja i 16 minuter på svag värme i panna.

Så långt allt väl - sunt och vegetariskt. Men idag föll gratängen offer för min senaste uppfinning - Evil Genious Cooking. Det är när man lagar till något nyttigt, och i sista stund lägger till något onyttigt för att sabba det hela. Som när man tar en fin bit fisk och ångkokar den, bara för att slänga över en gräddig sås alldeles på slutet, eller när man täcker en fruktsallad med chokladsås.

Gör så här: När du haft broccoligratängen i ugnen i 30 minuter draperar du den med bacon. Det ska bli ett fläsklock, helt enkelt. Vrid på grillen och kör i tio minuter. På så vis blir baconet krispigt och inte saggigt.

Servera!

Eftersom falafel till största delen äts av muslimer och vegetarianer är det få som upptäckt hur gott falafel och bacon smakar tillsammans.

De perfekta filmerna för det här tillfället är de båda Cronenberg-/Viggostjärtfilmerna A History of Violence och Eastern Promises.

Bon appétit!