De senaste dagarna har varit så späckade med nörderier att hälften egentligen kunde varit nog. Det har varit Guitar Hero II-aftnar, Battlestar Galactica-maraton, och så idag Spider-Man 3-spelet. Hela kvällen. SL ringde runt tio och sade hej, och då hade jag spelat tre timmar mer eller mindre på raken. När vi lade på spelade jag bara ett uppdrag till, sedan fick det vara bra.
Spider-Man 3-spelet är som sin föregångare ett tämligen öppet sandlådespel där man kan röra sig fritt över hela Manhattan och utföra allehanda uppdrag. Tvåan var väldigt underhållande, och liksom i trean var filmens handling bara en liten del av själva spelet. Här finns tio andra handlingar att följa. Grafiken i det förra spelet var litet lådig, men jnu har spelserien verkligen tagit klivit in i nextgen. Det mesta är faktiskt verkligen snyggt. Eftersom det inte finns någon som helst laddningstid när man svingar sig genom Manhattan är det vissa saker som får stryka på foten, NPCerna ser litet docklika ut, vissa av mellansekvenserna saknar detaljerade strukturer, men annars finns det väldigt litet att anmärka på. Mycket av det repetetiva i tvåan är borttaget, och småuppdragen och minispelen är mer varierade och livfulla. Karaktärsanimationerna är överlag snäppet bättre också.
Jag har spelat i tre timmar, men bara som hastigast gett mig in i den storyline som speglar filmen. Det finns massor att göra. Jag har bara klarat av 12%, så helgen är räddad.
Tvåan har jag spelat ända fram till nu, fast jag klarade av alla uppdrag för tre år sedan. Att leka Spider-Man och lösa småbrott och svinga sig över hustaken är fruktansvärt roligt, ett bra sätt att rensa huvudet på, speciellt vid grav bakfylla. Nu kommer jag nog inte spela tvåpan mer, det nya Manhattan är enligt uppgift tre gånger så stort, och synnerligen mer detaljerat (med folk som rör sig innanför fönstren, ispar som tycks leva sina egna liv, etc). Ett spel att ta till sitt hjärta, med andra ord.
Anledningen till att jag tycker om Spider-Man så mycket? Well, i verkligheten är jag en kille som inte ens kan lyfta vänsterarmen över huvudet. You do the math, junior.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar